Ynglingahrós Ynglinga Hros
|
Edur
|
Nordur-Halfunnar Blomstur
|
Vtsprungid,
|
Thegar
|
Hans Konglegrar Tignar I Swya-Rike, wors allranaduga-
|
sta Kongs og Herra Sierlega gaufgadur Mann, Hers Haufdinge og
|
yppaste Stiornare i Pomur,
|
Sa Ha-Edla Greyfe og Herra,
|
Herra Oddur Wilhialmur
|
KONVNGSMARCK,
|
Greyfe I Westurwik og Stiga Holma, Stiornare Rota-Borgar, Agatz-
|
Borgar og Nya Huuss &c.
|
Asamt
|
Su Ha-Edla Freya
|
Fr. Katharina Charlotta
|
DELA-GARDIE,
|
Borinn Greyfa Dotter til Leykeyar og Arnar Borgar, Jarls Dotter til Ey-
|
karholms, Fru til Hafsals Grundar, Soppholms, Mariu Dals og Fagra gards.
|
Samteyngdu sig I Heilogum Hiuskap I Kastalanum Karls-Biarge
|
thann 9. Februarij Anno 1682. med allra Lofe, Lyst og Samfagnade.
|
Frammreydt aff
|
A-hrärandanna Greyfalegrar Nadar
|
Skylldugasta framande Thione,
|
Gudmunde Olafs Syne
|
Fra Islande.
|
–
|
Prentad I Stockholma, hia Nikulase Wankiff Konglegum Bokthryckiara.
Sagan af Sturlaugi hinum starfsama Sturlaugs saga starfsama SAGANN[!]
|
Af
|
STURLAUGE
|
hinum
|
STARF-SAMA.
|
Eller
|
Sturlỏg then Arbet-
|
sammes HISTORIA
|
Fordom på gammal Gỏthiska skrifwen
|
och nu på Swenska uthålkad[!]
|
aff
|
GUDMUND Olofz-Son
|
Reg. Translatore Lingvæ Antiquæ
|
–
|
Tryckt i Upsala Åhr 1694.
Sagan af Sturlaugi hinum starfsama Sturlaugs saga starfsama SAGANN[!]
|
AF
|
STVRLAUGE
|
Hinum
|
STARF-SAMA.
|
Eller
|
Sturlỏg then Arbet-
|
sammes
|
HISTORIA,
|
Fordom på gammal Gỏthiska skrifwen,
|
Och nu på Swenska vttålkad
|
Af
|
GUDMUND Olofs-Son
|
Reg: Transl: ling: antiq.
|
–
|
Tryckt i Vpsala Åhr 1694.
Útgáfustaður og -ár: Uppsalir, 1694 Umfang: [4], 76
bls. 4°
Saga om K. Oloff Tryggwaszon Ólafs saga Tryggvasonar SAGA
|
Om
|
K. OLOFF TRYGGWASZON
|
i NORREGE
|
Hwilken hafwer warit den berỏmligste och lofligste Konungh
|
i Norlanden, och därsammestädes Christendomen
|
fỏrst och lyckeligst utwidgat.
|
Sammanskrefwen på gammal Swenska
|
eller Gothiska
|
af
|
ODDE MUNCK
|
som war i Omgeyrum[!] wid Watns-dal
|
Norr i Islandh
|
Nu på nya Swenskan, sampt det Latiniske
|
språket ỏfwersatt af
|
JACOB JSTHMEN REENHJELM
|
Regni Antiquario
|
Åhr effter Christi bỏrdh 1691.
|
HISTORIA
|
OLAI TryggwÆ Filii
|
In NORRIGIA
|
Laudatissimi olim & maximè incluti
|
in Septentrione REGIS,
|
Qui omnium primus atque maximo cum successu
|
Christianam Religionem ibidem propagasse fertur
|
Idiomate Gothico s. Svevico vetusto primum condita
|
ab
|
ODDO MONACHO Islando
|
Nunc in lingvam hodiernam Sveticam, quin &
|
Latialem translata
|
a
|
JACOBO JSTMENIO REENHJELM
|
Regni Antiquario
|
UPSALÆ Anno Christi 1691.
Útgáfustaður og -ár: Uppsalir, 1691 Umfang: [8], 285, [29], 116 [rétt: 114]
bls. 4° Í síðara blaðsíðutali er hlaupið yfir tölurnar 5-6. Útgáfa: 2
Útgefandi: Reenhielm, Jacob Isthmén (1644-1691) Þýðandi: Reenhielm, Jacob Isthmén (1644-1691) Viðprent: „GVNSTIGE LÄSARE. Benevole Lector.“ [5.-7.]
bls. Viðprent: Guðmundur Ólafsson (1652-1695): „Til Heidurs, Awarande Minningar Effterfylgiande Sỏgu.“ [8.]
bls. Kvæði. Viðprent: Reenhielm, Jacob Isthmén (1644-1691): „Jacobi Istmenii Reenhielm NOTÆ In ODDI MONACHI HISTORIAM REGIS OLAI TRYGVÆ Filii.“ 1.-116. [rétt: -114.]
bls. Síðara blaðsíðutal. Prentafbrigði: Til er önnur prentun titilsíðu með sama texta, en þar er stafsett í 4. línu „I NORREGE,“, 9. línu „Gỏthiska“, 11. línu „MVNCK“, 16. línu „ISTHMEN“, 20. línu „TRYGGWÆ“, 25. línu „religionem … fertur,“, 28. línu „Islando,“, orðið „Latialem“ sett aftast í 29. línu, en 30.-31. lína gerðar að einni, „translata â“, í 31. línu „ISTMENIO“, 32. línu „Antiquario.“. Efnisorð: Bókmenntir ; Fornrit ; Konungasögur Bókfræði: Halldór Hermannsson (1878-1958): Icelandic books of the seventeenth century, Islandica 14 (1922), 81-82.
Wilkina saga Þiðreks saga Wilkina Saga,
|
Eller
|
Historien
|
Om
|
Konung Thiderich af Bern
|
Och hans Kämpar;
|
Samt
|
Niflunga Sagan;
|
Innehållandes några Gỏthiska Konungars och Hiel-
|
tars forna Bedrifter i Ryszland, Polen, Ungern, Italien,
|
Burgundien och Spanien, &c.
|
Sive
|
HISTORIA WILKINENSIUM,
|
THEODERICI
|
VERONENSIS,
|
AC
|
NIFLUNGORUM;
|
CONTINENS
|
REGUM ATQ; HEROUM QUORUNDAM GOTHICORUM
|
RES GESTAS, PER RUSSIAM, POLONIAM, HUNGARIAM, ITA-
|
LIAM, BURGUNDIAM, ATQUE HISPANIAM, &c.
|
Ex MSS. codicibus lingvæ veteris Scandicæ, in hodiernam Svecicam
|
atque Latinam translata,
|
Operâ
|
Johannis Peringskiold.
|
◯
|
–
|
STOCKHOLMIS, A. DN. M. DCC. XV.
Viðprent: Wennæsius, Erik (1641-1684): „WENNÆSIUS GUDMUNDO SUO SALUTEM.“ [2.-3.]
bls. Dagsett 24. september 1684. Viðprent: Helgi Ólafsson (1646-1707): [„Heillaósk á íslensku í lausu og bundnu máli“] [4.]
bls. Varðveislusaga: Eitt eintak þekkt er í bókasafni Jamtalands í Östersund. Efnisorð: Persónusaga Skreytingar: Bókarhnútar, smámyndir eða einkunnarorð. Bókfræði: Halldór Hermannsson (1878-1958): Bibliographical notes, Islandica 29 (1942), 74.
•
Sigfús Blöndal (1874-1950): Sjaldgæft íslenzk-sænskt brúðkaupsrit, De libris – Bibliofile breve til Ejnar Munksgaard,
Kaupmannahöfn 1940, 16-19. Einnig ljósprent ritsins.
Heimskringla Heims Kringla,
|
Eller
|
Snorre Sturlusons
|
Nordländske Konunga Sagor.
|
Sive
|
HISTORIÆ REGUM
|
SEPTENTRIONALIUM,
|
â
|
SNORRONE STURLONIDE,
|
Ante secula quinque, patrio sermone antiquo
|
Conscriptæ,
|
Quas
|
Ex Manuscriptis Codicibus edidit,
|
Versione gemina, notisque brevioribus,
|
Indici Poëtico vel Rerum, sparsim insertis,
|
Illustravit
|
JOHANN: PERINGSKIÖLD.
|
O
|
STOCKHOLMIÆ
|
Literis Wankiwianis, Anno Christiano M. DC XCVII.
Útgefandi: Peringskiöld, Johan (1654-1720) Þýðandi: Peringskiöld, Johan (1654-1720) Þýðandi: Guðmundur Ólafsson (1652-1695) Viðprent: Peringskiöld, Johan (1654-1720): [„Tileinkun til Karls XII Svíakonungs“] [3.-13.]
bls. Viðprent: Peringskiöld, Johan (1654-1720): „Hỏge och Gunstige denne Bokens Läsare. Ad Lectorem Benivolum præfatio Interpretis.“ [14.-20.]
bls. Dagsett 12. nóvember 1697. Athugasemd: Texti þessa bindis nær til loka Ólafs sögu helga. Sænsk þýðing eftir Guðmund Ólafsson, endurskoðuð af útgefanda; latnesk þýðing eftir útgefanda. Efnisorð: Bókmenntir ; Fornrit ; Konungasögur Skreytingar: Bókarhnútar, smámyndir eða einkunnarorð. Bókfræði: Halldór Hermannsson (1878-1958): Bibliography of the sagas of the kings of Norway and related sagas and tales, Islandica 3 (1910), 19.
•
Halldór Hermannsson (1878-1958): Icelandic books of the seventeenth century, Islandica 14 (1922), 98.
Heimskringla Heims Kringlans
|
Eller
|
Snorre Sturlusons
|
Andra Band,
|
Innehållandes
|
Historierna
|
Om
|
Konung MAGNUS then gode,
|
Och the fỏljande
|
Nordländska Konungar.
|
SIVE
|
HISTORIARUM
|
REGUM SEPTENTRIONALIUM
|
TOMUS SECUNDUS,
|
CONTINENS
|
RES PRÆCIPUE GESTAS
|
MAGNI cognomento Boni, HARALDI
|
Hardradii, OLAVI Kyrres seu Placidi, MAGNI Barfots seu
|
Nudipedis, SIGURDI Jorsalafares seu Peregrinatoris
|
Hierosolymitani, ejusque Fratrum OSTENI
|
atque OLAVI Regum;
|
Ut &
|
MAGNI Blindes seu Coeci, ac HARALDI Gilles, SIGURDI,
|
INGVONIS atque OSTENI Filiorum Haraldi, HAQUINI
|
vulgo Hårdabredz seu Latis Humeris cognominati;
|
ac MAGNI Erlingi Filii:
|
Ex STURLONIDÆ Contextu antiquo,
|
VERSIONE GEMINA
|
ILLUSTRATUS
|
A
|
Johanne Peringskiold.
Útgefandi: Peringskiöld, Johan (1654-1720) Þýðandi: Peringskiöld, Johan (1654-1720) Þýðandi: Guðmundur Ólafsson (1652-1695) Viðprent: „ADDENDA, Som af Olåf Tryggwasons Saga den stỏrres Msc. utdragne, och sedan, med ett annat så kalladt Noregs Sagas Msc. jämfỏrde, swara emot den Danska till Snorre Sturleson giorde versionen …“ 453.-478.
bls. Viðprent: „SKALDATAL,“ 479.-486.
bls. Viðprent: „Register Ỏfwer Norländske Konunga Historierne I Snorre Sturlesons I. och II Tom.“ [487.-614.]
bls. Efnisorð: Bókmenntir ; Fornrit ; Konungasögur Skreytingar: Bókarhnútar, smámyndir eða einkunnarorð. Bókfræði: Collijn, Isak Gustaf Alfred (1875-1949): Sveriges bibliografi. 1600 talet,
Uppsalir 1942-1944, 368.
Ähreminne eller grafskrifter Ähreminne
|
Eller
|
Grafskrifter,
|
Öfwer den Sal. framledne Man
|
Jon Eggertszon,
|
Barnfỏdd på Island och dher hederlige
|
Tienster beklädt.
|
Men nu inkommandes til Swerige att dher besỏkia
|
sina Wänner och Lansmän.
|
Infỏll uthi Siukdom, och dỏdde i Sockholm[!]
|
then 16. Octobris.
|
Hwilken nu sedan med Hans Kongl. May:ts
|
Bekostnad hederliga begrafwen blef uti mycket
|
fỏrnämt Folks Närwaru på Kongsholms Kyrkiogård
|
den 10. Novemb. 1689.
|
Hwarest hans Grafsten står uprest till ewigt
|
Dỏdaminne.
|
–
|
STOCKHOLM,
|
Tryckt hoos Niclas Wankijff, Kongl. Booktryckiare.